Elektroniska komponenter direkt från återförsäljaren

Elektroniska komponenter är elektroniska enheter eller delar som används i elektroniska kretsar för att generera, bearbeta, förstärka eller styra elektriska signaler. De är tillverkade av olika material, t.ex. halvledare, metaller eller keramik, och har olika funktioner.

Några vanligt förekommande elektroniska komponenter är

1. Motstånd: de begränsar strömflödet i en krets och används t.ex. för att justera strömmen eller spänningen i en krets.

2. Kondensatorer: De lagrar elektrisk energi och frigör den igen när det behövs. Kondensatorer används t.ex. i nätaggregat för att jämna ut spänningstoppar.

3. Transistorer: Dessa är halvledarkomponenter som kan styra strömflödet. Transistorer används i många elektroniska enheter, t.ex. förstärkare, datorer eller mobiltelefoner.

4. Dioder: De tillåter ström att flöda i endast en riktning och används t.ex. i likriktare för att omvandla växelström till likström.

5. Induktorer: De lagrar magnetisk energi och används t.ex. i filter eller i växelströmskretsar.

6. Strömbrytare: Elektroniska komponenter som kan öppna eller stänga strömflödet i en krets.

Detta är bara några exempel på elektroniska komponenter. Det finns många andra komponenter som används i olika kretsar för att uppfylla specifika funktioner. Elektroniska komponenter används inom många områden, t.ex. telekommunikation, fordonsindustri, medicinteknik, konsumentelektronik och många fler.

En transistor är en elektronisk komponent som kan förstärka eller koppla om elektriska signaler. Den består av tre lager halvledarmaterial, som växelvis är n- och p-dopade.

Skikten kallas emitter, bas och kollektor. Emittern är kraftigt n-dopad, basen är svagt p-dopad och kollektorn är kraftigt p-dopad. Det finns två typer av transistorer: den bipolära transistorn (NPN eller PNP) och fälteffekttransistorn (FET).

En transistors funktion bygger på principen att styra strömflödet med hjälp av en liten styrspänning. I fallet med en bipolär transistor styrs strömflödet mellan emitter och kollektor av strömmen i basen. Om en liten ström flödar in i basen möjliggörs ett större strömflöde från emittern till kollektorn. Denna effekt är känd som transistorns egenskap att förstärka strömmen.

I elektroniska kretsar spelar transistorn en viktig roll som förstärkare och switch. Som förstärkare kan den förstärka svaga elektriska signaler, t.ex. ljudsignaler, så att de kan bearbetas vidare i en krets. Transistorn arbetar i aktivt läge, där den fungerar som en förstärkare.

Som switch kan en transistor styra strömflödet i en krets. I så kallat mättnadsläge försätts transistorn i ledande tillstånd av en styrspänning, vilket möjliggör strömflödet mellan emittern och kollektorn. I blockeringsläge, å andra sidan, försätts transistorn i blockeringsläge av styrspänningen, vilket blockerar strömflödet.

Transistorn gör det möjligt att bygga komplexa kretsar, t.ex. förstärkare, signalbehandlingskretsar, oscillatorer eller digitala kretsar. Transistorn är en viktig komponent inom elektroniken och har gjort det möjligt att utveckla moderna elektroniska apparater.

Det finns olika typer av resistorer, men de tre grundläggande typerna är

1. Fasta resistorer: Dessa är de vanligaste resistorerna och har ett fast och konstant värde. De kan mätas i ohm och påverkar strömflödet i en krets genom att öka det elektriska motståndet. Ju större resistans, desto lägre strömflöde.

2. Variabla resistorer: Dessa resistorer har ett justerbart värde och kan justeras i kretsen efter behov. Ett välkänt exempel på ett variabelt motstånd är en potentiometer. Genom att ändra motståndsvärdet kan strömflödet i kretsen ökas eller minskas.

3. Halvledarmotstånd: Dessa motstånd är baserade på halvledarmaterial och har ett variabelt motstånd som kan påverkas av externa faktorer som temperatur eller ljus. Ett välkänt exempel på ett halvledarmotstånd är en LDR (Light Dependent Resistor). Beroende på intensiteten hos det infallande ljuset ändras resistansen och påverkar strömflödet i kretsen.

Generellt gäller att ju större resistansen är, desto lägre är strömflödet i en krets. Resistorer används för att begränsa eller styra strömflödet så att komponenterna i kretsen fungerar korrekt och inte överbelastas.

Kondensatorer används i elektroniska apparater för olika ändamål, bland annat

1. Lagring av elektrisk energi: kondensatorer kan lagra elektrisk laddning genom att skapa en potentialskillnad mellan de två elektroderna. När en spänning tillförs kondensatorn ackumuleras positiva laddningar på den ena elektroden och negativa laddningar på den andra elektroden. Denna laddningslagring gör att kondensatorn kan lagra energi som kan frigöras senare.

2. Frikoppling och utjämning av spänningar: Kondensatorer används för att minska spänningsfluktuationer och ge en konstant spänning för kretsen. De kan fungera som en buffert för att minimera oönskade störningar och minska elektriskt brus.

3. Filtrering av signaler: Kondensatorer kan användas för att blockera eller släppa igenom vissa frekvenser. Tillsammans med resistorer och induktorer används de i filterkretsar för att ta bort eller reducera oönskade frekvenskomponenter.

4. Generering av tidsfördröjningar: Kondensatorer kan användas för att skapa tidsfördröjningar i kretsar. Kondensatorns laddning och urladdning kan användas för att skapa fördröjningar i kretsar, t.ex. tillsammans med motstånd i RC-kretsar.

Den elektriska laddningen lagras i kondensatorn genom att elektroner rör sig från en elektrod till en annan. När en spänning läggs på kondensatorn dras elektroner från den negativt laddade elektroden till den positivt laddade elektroden. Denna process laddar kondensatorn och skapar en potentialskillnad mellan elektroderna. Den lagrade laddningen kan sedan frigöras igen när kondensatorn laddas ur.

Aktiva komponenter är elektroniska komponenter som kan tillföra, förstärka eller styra energi i elsystemet. De behöver en extern energikälla för att fungera. Exempel på aktiva komponenter är transistorer, operationsförstärkare, integrerade kretsar (IC) och tyristorer.

Passiva komponenter är komponenter som inte kan tillföra eller förstärka energi. De reagerar på elektriska signaler genom att modifiera eller lagra dem. Passiva komponenter behöver ingen extern energikälla för att fungera. Exempel på passiva komponenter är resistorer, kondensatorer, spolar och induktorer.

Sammanfattningsvis kan man säga att aktiva komponenter tillför eller styr energi, medan passiva komponenter modifierar eller lagrar elektriska signaler.